Och så kom den. Som ett väntat brev på posten. Sista semesterdagen denna sommar. Delade känslor men mest; Äntligen! Det har liksom börjat krypa lite i kroppen på mig och min hjärna vill gå upp på högvarv igen. Vill tänka vettiga tankar. Kreativa. Vuxna. Nyktra. Så som förväntas av någon som fyller 43 imorgon. Av någon som har en 20-åring son. Av någon som borde ta lite ansvar. Tankar som jag inte tänkt under semestern, eftersom jag inte direkt tänkt överhuvudtaget…

Den här sommaren skulle jag bara softa. Inte planera någonting. Vara mycket för mig själv. Ta det lugnt. Fundera över privata spörsmål. Sånt som man inte hinner med annars. Inta liggläge på bryggan eller i gräset - koppla av i solen eller skuggan med bra böcker, springa, springa långt, ladda inför halvmaran som äger rum i Stockholm den 11 september. Paddla kanot, avnjuta grillat och ett glas rött någon kväll. Ligga i hängmattan. Båten såld. Nyskild efter 26 år. Bearbeta en del som hänt den senaste tiden.

Bytt jobb, flyttat från hus till lägenhet, flyttat från landet till stan, en son som brutit nacken i pisten, blivit återställd och fått jobb som kock på Grill, blivit vuxenosams med min älskade storasyster Eva (fast jag inte vet varför), tagit ut skilsmässa, flyttat isär, träffat en ny, blivit nykär, och sedan inte nykär anymore. Och när var det min älskade mormor dog, min hund, min pappa, min mamma, min farbror… och vad har jag gjort med sorgen. Saknaden. Ja, den sista tiden har varit högst påtaglig. Inte mesig, tyst och frånvarande precis. Semester – tid att bearbeta. Att tänka. Att hitta. Att landa. Tid att ta det lugnt. Och samla energi.

Eller så kan man sticka huvudet i sanden en stund till. Leva livets glada dagar. Träffa nya, spännande människor. Skratta. Galna fester. Nya platser. Ta upp gamla kompisrelationer som man inte hunnit med. Sol, stränder och sjukt goda viner. Solvarma klippor på Västkusten. Romantiska solnedgångar. Uteserveringar i Stockholm. Hotell. Klubbar. Sena nätter och tidiga mornar. Ingen tid att förlora. Nu kör vi!! Skrev jag träffa nya, spännande människor? Också ett sätt att samla energi. Ett roligare. Även om jag tycker om att vara bara med mig själv ibland. Jag är faktiskt jätterolig. Jag gillar min humor liksom. Jag, om någon, förstår den, hehe.

Ja – det må ha varit en galen semester men jag har också hunnit med det jag föresatte mig; läst böcker, slappat, grillat, sprungit och funderat lite grann. Pytte. Och jag har ju faktiskt hela denna fredag på mig att tänka… Sen får det vara bra. Imorgon något kul igen. Jag fyller ju för sjutton år. Inte sjutton år – även om det känns så. Ja, och om det känns så, då har det varit en bra semester som gett massa energi. Och det är okej att det är sista semesterdagen denna sommar. Jag har massa roliga saker att bita tag i med jobbet. Ingen ångest. Njuter dagen. Om än lite lugnare… skulle jag just skriva då det kom ett sms om tjejkväll på Gerdas ikväll. Hmm… Det är ju ändå sista semesterdagen. Det borde firas. Kanske ses där!

/Tanja